De Blanka Fönsterbrädet Likt En Spegelbild Av Ensamhet. . .
Hur i helvete hamnade jag här? Tänkte jag. I nästa ögonblick tänkte jag inte alls när hans ådrig lem nådde precis den där punkten inuti mig som fick allting annat att förlora betydelse.
Jag stod böjd över det blanka fönsterbrädet med en cigarett i handen. Jag stod bredbent med byxorna nere i knävecken. I övrigt var jag fullt påklädd och den vita skjortan klistrade mot ryggen. Fönsterbrädets glatta yta klistrade mot huden där min skjorta glidit upp.
Han stod bakom mig och stötte sig taktfullt och bestämt. Bara det skira vita draperiet skilde oss från att bli kvällens extranummer; på andra sidan gatan dansade och stojade klubbens andra besökare. Och hur i helvete hamnade de där?
Jag försökte tänka igen. Hur – fan, fan, fan – i helvete – Ja, just precis där! – hamnade jag här? tänkte jag medan hans lem gled in och ut ur mig.
Hur kommer det sig att jag står här med hans underbara lem i baken och gillar varenda sekund av det? Hur kommer det sig att jag inte bara gillar det, jag bad om det? Jag har aldrig haft några problem att få killar. Jag förblir bara singel och lite till, tack så mycket. Men ändå kan jag inte motstå hans jävla förbannade Charm.
Hans händer höll ett fast tag i fönsterbrädet på varsin sida om mig. Hans andedräkt var varm mot min nacke när han lutade sig fram. ”Var det, det här du ville ha?” viskade han och hans mörka röst – hesare än vanligt – sände rysningar nerför min ryggrad.
Rysningarna spred sig genom hela kroppen och jag fick bita mig hårt i läppen för att inte skrika högt, för att inte avslöja det som inte fick sägas högt. Ja, ja, det var det här jag ville ha! skrek jag inuti mitt huvud. Det är det här jag alltid vill ha! Alltid det här. Alltid dig.
Men i verkligheten så stönade jag bara.
”Du skulle se dig själv,”, fortsatte Han. ”Utsträckt över fönsterbrädet på det här viset. Så villig, så desperat.” Han betonade de sista orden extra genom att stöta sig ännu lite hårdare in i mig och jag kved av den överväldigande njutningen.
”Jag – snart – kan inte”, mumlade jag knappt hörbart.
Han släppte taget om fönsterbrädet med ena handen. Han smekte mig över den fuktiga skjortan, neråt, framåt tills han nådde min stenhårda lem. Jag stönade så snart han bara nuddade den och jag stönade ännu mer när han tog ett fast tag om den och började smeka mig med bestämda rörelser.
”Kom för mig”, viskade han. ”Jag vet att du vill. Jag känner att du vill.” Orden förvandlades till intensiva kyssar över nacken och jag var förlorad. Ett halvkvävt: ”Ja”, var allt jag fick ur mig och sen blev allt svart som i en dimma. Jag sjönk utmattad ihop över fönsterbrädet och märkte knappt att han fortsatte röra sig in och ut ur mig. En stund innan han stelnade till och bet tag i min axel för att kväva sina stön när han gjorde mig sällskap bland orgasmens höjder. Jag märkte knappt heller att han drog sig ur mig och knäppte sina byxor. Jag märkte knappt någonting förrän hans mun åter var tätt intill mitt öra. ”Det här får vi göra om någon gång”, viskade han och ljudet av hans röst fick mig att vakna upp.
Han kysste mig i nacken igen, vilket var trevligt. Sperma rann nerför mitt lår, vilket var mindre trevligt. Jag kände hur hans andning var snabb och tung ,medan han stod där kom verkligheten sakta tillbaka. Det dämpade ljudet av musiken och dem från andra sidan gatan. De skarpa vinklarna och kanterna av fönsterbrädet mot min kropp under honom. Insikten om vad han nyss gjort.
Men det sistnämnda var något han inte riktigt ville tänka på.
”När får jag träffa dig igen?” Jag vände mig inte om utan stod med slutna ögon, lutad mot fönstret, Jag skämdes. Ja kände mig desperat och pinsam, men jag kunde inte låta bli att fråga.
Han skrattade högt. ”Du frågar så dumt”, svarade han. ”Du träffar mig hela tiden.”
Jag hade på tungan att säga att det inte var så jag menade, men jag sa ingenting. Jag visste att han visste vad jag menade, och jag visste att han aldrig skulle ge mig något svar.
Jag vände mig om för att säga något mer, men han var redan borta.
Det var som om allting aldrig hade hänt. Jag undrade om det bara hade varit en dröm. Jag undrade om det bara varit ännu en av alla de fantasier och drömmar Jag hade om honom. De fantasier och drömmar som jag aldrig skulle erkänna att jag hade, men som hans lem kunde vittna om faktiskt inträffade.
Röster och steg som närmade sig., Snabbt drog jag upp mina byxor och rättade till skjortan. Jag drog en hand genom håret och var tacksam över att belysningen var skum och att det kanske inte skulle skrika ”nyknullad” om mig även om jag själv kunde känna det tydligt. Det var inte helt bekvämt att gå och jag var fortfarande kletig på insidan av låren. Försiktigt smög jag mig ut vid sidan av draperiet, ner på gatan och blandade mig med människorna där utanför.
Jag behövde något att dricka, “Nu“, Jag behövde samla tankarna och försöka hitta svar på frågan om hur i helvete det hade kommit sig att Jag och han hade knullat för bara ett ögonblick sedan.
Jag svepte den första drinken så snart den ställts på bardisken framför mig. Jag beställde en ny med en gång och trummade otåligt med naglarna medan jag väntade på att den skulle anlända.
Jag satt kvar vid baren; Jag orkade inte leta reda på något ledigt bord och ärligt talat passade det mig utmärkt att sitta där med ryggen åt alla andra, mindre risk att någon såg mig och Gud vet att jag ville vara i fred just då.
Den andra drinken anlände och jag tog en stor klunk. Jag började fundera på vad som hade hänt tidigare under kvällen, vad som hade lett fram till att jag hamnat böjd över fönsterbrädet med byxorna i knävecken.
Det hade börjat i omklädningsrummet– Nej , men kanske var det inte helt fel att säga att kvällen hade börjat i omklädningsrummet. Det hade börjat med att jag och några vänner hade hängt alldeles för länge bakom festen med alldeles för mycket droger och drinkar innan det var dags att dra ut. Han var där trots att han inte skulle med vidare sen. Jag hade inte pratat med honom, men mer än en gång hade våra blickar mötts och när han log, eller kanske är det mer korrekt att kalla det ett flin, blev jag både yr och knäsvag.
Allt blod pulserade genom kroppen och samlades i skrevet så snart han visade att han uppmärksammade min närvaro. Det räckte egentligen med att låta blicken skölja över den läderklädda, Muskulösa kroppen för att lemmen skulle styvna och jag behövde bara tänka på honom för att den skulle förbli styv.
Minnen av när vi hade legat tillsammans på den skinnbeklädda madrassen vid strand huset ett par veckor tidigare poppade upp i mitt huvud. Jag mindes hur hans hud hade varit oväntat mjuk under hans smekningar, hur hans händer hade rört sig över min kropp.
Jag mindes kyssarna, stönen, känslorna. Och även om de satt flera meter ifrån varandra nu fylldes min kropp av alla de där minnena. Jag ville ha det igen. Jag ville ha honom igen, honom, Jag ville ha honom igen och jag kunde ge mig fan på att. Han visste precis vad jag tänkte på , för flinet han gav mig från andra sidan rummet var samma flin som han hade gett mig första kvällen när han förförde mig. Den kvällen jag lät mig förföras som jag aldrig hade gjort förut.
Vad i helvete var det med honom som fick mig att helt tappa huvudet? Jag försökte – utan att lyckas speciellt väl, ingenting verkade hjälpa. Det enda jag kunde tänka på var hans nakna kropp, hans lem inuti mig.
När han väldigt utstuderat lekte med tungan runt flaskmynningen på ölflaskan i hans hand stod jag inte längre ut. Jag reste mig och lämnade rummet med en ursäkt som jag inte visste om någon hörde eller ens uppmärksammade.
Det var en frihet att stå ute i ett nattstökigt vimmel. Regnet öste ner och vinden blåste rakt genom kroppen trots att jag hade hittat en något så när skyddad plats. Men regnet och blåsten störde mig inte, tvärtom kändes det skönt, som om det befriade mig från alla de tankar jag inte ville tänka.
Jag tände en cigarett och lutade mig mot väggen bakom mig; Jag slöt ögonen och njöt av att vara fri en stund. Jag måste glömma honom. Jag måste sluta tänkta på det som har hänt, tänkte jag..
I nästa sekund hörde jag den där välbekanta mörka rösten som tillhörde precis den person som var den sista jag ville se och jag visste att alla försök att glömma var lönlösa.
”Du försöker väl inte gömma dig,?” Jag behövde inte titta upp för att veta att han flinade mot mig. Det var som om han ville säga att det inte var någon idé, att det inte gick att fly från honom.
”Och jag som trodde att du trivdes i mitt sällskap. Nu blir jag besviken,”
Jag rös och jag kände kalla kårar längs ryggraden när han la sin hand på min axel.
Först låg handen bara där, stilla som en påminnelse om att det inte var någon idé att försöka springa iväg, men snart letade den sig in mot min hals.
Hans fingrar gled över den nakna huden på min hals och det krävdes styrka för att inte följa med i smekningen. Varsamt och ömt över halsen och upp över min kind. Handen fortsatte över min hjässa, fingrar trasslade in sig i mitt sönder blekta hår, och där slutade ömheten.
Han tog ett bestämt tag i mitt hår och tvingade mig att titta upp. Andra handens fingrar lät han glida över mina läppar” Jag kan tänka mig både en och två saker som jag hade velat göra med den här munnen.”
Mitt hjärta slog snabbt. Han skrämde mig, men mitt bland skräcken spred sig upphetsningen i hans kropp och jag kände hur hans lem styvnade. Allt stod stilla tills han bröt stillheten genom att åter viska hest i mitt öra. ”Det är synd att jag är upptagen“. Vi bör gå tillbaka innan någon annan kommer och letar efter oss.”
Han släppte taget om mitt hår och jag fick anstränga sig för att inte sjunka ihop. ”Men– men–” stammade jag fram. Jag ville inte böna, men Jag kunde inte låta bli.
Han flinade. ”Om du är riktigt snäll kanske jag stannar kvar så vi kan ses.” Jag slöt ögonen och när jag öppnade dem var han borta.
Så snart jag släppte koncentration för bara en sekund så var han där. Minnet av hans kropp så nära. Orden han viskade. . Längre kom jag inte innan någon ryckte tag i mig och tvingade mig att stanna, det var han. Så klart. Och jag hade inte velat att det var någon annan.
”Du tänker väl inte smita? Jag trodde att vi skulle ses.” han röst var hes mot mitt öra, jag rös. Jag hade inte vågat hoppas på att hans erbjudande var på allvar, men jag skulle med glädje ta emot allt som han erbjöd mig.
”Har du någonstans vi kan gå?” frågade jag, han var redan så andfådd att rösten knappt bar honom. Han skrattade hest. ”Vem har sagt att vi måste gå någonstans? Det är gott om plats här, är det inte?” Han smekte min kropp och jag kände hur jag nästan blev illamående när upphetsningen sköljde över mig.
Det var inte så här det skulle hända, tänkte jag. Det här skulle inte hända alls. Det här får inte hända. Jag ville inte, Han kysste ömt min hals. Jag ville inte , tänkte jag igen. ”Jag måste gå”, sa jag.
Han skakade på huvudet. ”Jag tror inte det. Jag tror inte att du behöver gå någonstans.” Han följde mitt öra med sin tunga, jag svalde. ”Jag vill inte” han viska hest ”Inte jag heller, men varför tacka nej till ett riktigt knull när det står mitt framför näsan på en? Och du vet att jag är bra.”
Jag slöt mina ögon, Jag nickade. Jag ville inte ge honom rätt, men jag nickade. Jag kunde inte stå emot. Hur förbannat fel det än var så kunde jag inte stå emot, det här var precis vad jag ville. Jag var oförmögen att stå emot. Fan, jag ville inte stå emot. Jag ville känna hans manliga kropp mot min och– Jag ville känna hans pulserade lem. I min hand. I min mun. Inuti mig.
”Älska mig“ Stönade jag “Älska mig“ Han skrattade hest - “Jag måste gå”.
Jag stod böjd över det blanka fönsterbrädet med en cigarett i handen. Jag stod bredbent med byxorna nere i knävecken. I övrigt var jag fullt påklädd och den vita skjortan klistrade mot ryggen. Fönsterbrädets glatta yta klistrade mot huden där min skjorta glidit upp.
Han stod bakom mig och stötte sig taktfullt och bestämt. Bara det skira vita draperiet skilde oss från att bli kvällens extranummer; på andra sidan gatan dansade och stojade klubbens andra besökare. Och hur i helvete hamnade de där?
Jag försökte tänka igen. Hur – fan, fan, fan – i helvete – Ja, just precis där! – hamnade jag här? tänkte jag medan hans lem gled in och ut ur mig.
Hur kommer det sig att jag står här med hans underbara lem i baken och gillar varenda sekund av det? Hur kommer det sig att jag inte bara gillar det, jag bad om det? Jag har aldrig haft några problem att få killar. Jag förblir bara singel och lite till, tack så mycket. Men ändå kan jag inte motstå hans jävla förbannade Charm.
Hans händer höll ett fast tag i fönsterbrädet på varsin sida om mig. Hans andedräkt var varm mot min nacke när han lutade sig fram. ”Var det, det här du ville ha?” viskade han och hans mörka röst – hesare än vanligt – sände rysningar nerför min ryggrad.
Rysningarna spred sig genom hela kroppen och jag fick bita mig hårt i läppen för att inte skrika högt, för att inte avslöja det som inte fick sägas högt. Ja, ja, det var det här jag ville ha! skrek jag inuti mitt huvud. Det är det här jag alltid vill ha! Alltid det här. Alltid dig.
Men i verkligheten så stönade jag bara.
”Du skulle se dig själv,”, fortsatte Han. ”Utsträckt över fönsterbrädet på det här viset. Så villig, så desperat.” Han betonade de sista orden extra genom att stöta sig ännu lite hårdare in i mig och jag kved av den överväldigande njutningen.
”Jag – snart – kan inte”, mumlade jag knappt hörbart.
Han släppte taget om fönsterbrädet med ena handen. Han smekte mig över den fuktiga skjortan, neråt, framåt tills han nådde min stenhårda lem. Jag stönade så snart han bara nuddade den och jag stönade ännu mer när han tog ett fast tag om den och började smeka mig med bestämda rörelser.
”Kom för mig”, viskade han. ”Jag vet att du vill. Jag känner att du vill.” Orden förvandlades till intensiva kyssar över nacken och jag var förlorad. Ett halvkvävt: ”Ja”, var allt jag fick ur mig och sen blev allt svart som i en dimma. Jag sjönk utmattad ihop över fönsterbrädet och märkte knappt att han fortsatte röra sig in och ut ur mig. En stund innan han stelnade till och bet tag i min axel för att kväva sina stön när han gjorde mig sällskap bland orgasmens höjder. Jag märkte knappt heller att han drog sig ur mig och knäppte sina byxor. Jag märkte knappt någonting förrän hans mun åter var tätt intill mitt öra. ”Det här får vi göra om någon gång”, viskade han och ljudet av hans röst fick mig att vakna upp.
Han kysste mig i nacken igen, vilket var trevligt. Sperma rann nerför mitt lår, vilket var mindre trevligt. Jag kände hur hans andning var snabb och tung ,medan han stod där kom verkligheten sakta tillbaka. Det dämpade ljudet av musiken och dem från andra sidan gatan. De skarpa vinklarna och kanterna av fönsterbrädet mot min kropp under honom. Insikten om vad han nyss gjort.
Men det sistnämnda var något han inte riktigt ville tänka på.
”När får jag träffa dig igen?” Jag vände mig inte om utan stod med slutna ögon, lutad mot fönstret, Jag skämdes. Ja kände mig desperat och pinsam, men jag kunde inte låta bli att fråga.
Han skrattade högt. ”Du frågar så dumt”, svarade han. ”Du träffar mig hela tiden.”
Jag hade på tungan att säga att det inte var så jag menade, men jag sa ingenting. Jag visste att han visste vad jag menade, och jag visste att han aldrig skulle ge mig något svar.
Jag vände mig om för att säga något mer, men han var redan borta.
Det var som om allting aldrig hade hänt. Jag undrade om det bara hade varit en dröm. Jag undrade om det bara varit ännu en av alla de fantasier och drömmar Jag hade om honom. De fantasier och drömmar som jag aldrig skulle erkänna att jag hade, men som hans lem kunde vittna om faktiskt inträffade.
Röster och steg som närmade sig., Snabbt drog jag upp mina byxor och rättade till skjortan. Jag drog en hand genom håret och var tacksam över att belysningen var skum och att det kanske inte skulle skrika ”nyknullad” om mig även om jag själv kunde känna det tydligt. Det var inte helt bekvämt att gå och jag var fortfarande kletig på insidan av låren. Försiktigt smög jag mig ut vid sidan av draperiet, ner på gatan och blandade mig med människorna där utanför.
Jag behövde något att dricka, “Nu“, Jag behövde samla tankarna och försöka hitta svar på frågan om hur i helvete det hade kommit sig att Jag och han hade knullat för bara ett ögonblick sedan.
Jag svepte den första drinken så snart den ställts på bardisken framför mig. Jag beställde en ny med en gång och trummade otåligt med naglarna medan jag väntade på att den skulle anlända.
Jag satt kvar vid baren; Jag orkade inte leta reda på något ledigt bord och ärligt talat passade det mig utmärkt att sitta där med ryggen åt alla andra, mindre risk att någon såg mig och Gud vet att jag ville vara i fred just då.
Den andra drinken anlände och jag tog en stor klunk. Jag började fundera på vad som hade hänt tidigare under kvällen, vad som hade lett fram till att jag hamnat böjd över fönsterbrädet med byxorna i knävecken.
Det hade börjat i omklädningsrummet– Nej , men kanske var det inte helt fel att säga att kvällen hade börjat i omklädningsrummet. Det hade börjat med att jag och några vänner hade hängt alldeles för länge bakom festen med alldeles för mycket droger och drinkar innan det var dags att dra ut. Han var där trots att han inte skulle med vidare sen. Jag hade inte pratat med honom, men mer än en gång hade våra blickar mötts och när han log, eller kanske är det mer korrekt att kalla det ett flin, blev jag både yr och knäsvag.
Allt blod pulserade genom kroppen och samlades i skrevet så snart han visade att han uppmärksammade min närvaro. Det räckte egentligen med att låta blicken skölja över den läderklädda, Muskulösa kroppen för att lemmen skulle styvna och jag behövde bara tänka på honom för att den skulle förbli styv.
Minnen av när vi hade legat tillsammans på den skinnbeklädda madrassen vid strand huset ett par veckor tidigare poppade upp i mitt huvud. Jag mindes hur hans hud hade varit oväntat mjuk under hans smekningar, hur hans händer hade rört sig över min kropp.
Jag mindes kyssarna, stönen, känslorna. Och även om de satt flera meter ifrån varandra nu fylldes min kropp av alla de där minnena. Jag ville ha det igen. Jag ville ha honom igen, honom, Jag ville ha honom igen och jag kunde ge mig fan på att. Han visste precis vad jag tänkte på , för flinet han gav mig från andra sidan rummet var samma flin som han hade gett mig första kvällen när han förförde mig. Den kvällen jag lät mig förföras som jag aldrig hade gjort förut.
Vad i helvete var det med honom som fick mig att helt tappa huvudet? Jag försökte – utan att lyckas speciellt väl, ingenting verkade hjälpa. Det enda jag kunde tänka på var hans nakna kropp, hans lem inuti mig.
När han väldigt utstuderat lekte med tungan runt flaskmynningen på ölflaskan i hans hand stod jag inte längre ut. Jag reste mig och lämnade rummet med en ursäkt som jag inte visste om någon hörde eller ens uppmärksammade.
Det var en frihet att stå ute i ett nattstökigt vimmel. Regnet öste ner och vinden blåste rakt genom kroppen trots att jag hade hittat en något så när skyddad plats. Men regnet och blåsten störde mig inte, tvärtom kändes det skönt, som om det befriade mig från alla de tankar jag inte ville tänka.
Jag tände en cigarett och lutade mig mot väggen bakom mig; Jag slöt ögonen och njöt av att vara fri en stund. Jag måste glömma honom. Jag måste sluta tänkta på det som har hänt, tänkte jag..
I nästa sekund hörde jag den där välbekanta mörka rösten som tillhörde precis den person som var den sista jag ville se och jag visste att alla försök att glömma var lönlösa.
”Du försöker väl inte gömma dig,?” Jag behövde inte titta upp för att veta att han flinade mot mig. Det var som om han ville säga att det inte var någon idé, att det inte gick att fly från honom.
”Och jag som trodde att du trivdes i mitt sällskap. Nu blir jag besviken,”
Jag rös och jag kände kalla kårar längs ryggraden när han la sin hand på min axel.
Först låg handen bara där, stilla som en påminnelse om att det inte var någon idé att försöka springa iväg, men snart letade den sig in mot min hals.
Hans fingrar gled över den nakna huden på min hals och det krävdes styrka för att inte följa med i smekningen. Varsamt och ömt över halsen och upp över min kind. Handen fortsatte över min hjässa, fingrar trasslade in sig i mitt sönder blekta hår, och där slutade ömheten.
Han tog ett bestämt tag i mitt hår och tvingade mig att titta upp. Andra handens fingrar lät han glida över mina läppar” Jag kan tänka mig både en och två saker som jag hade velat göra med den här munnen.”
Mitt hjärta slog snabbt. Han skrämde mig, men mitt bland skräcken spred sig upphetsningen i hans kropp och jag kände hur hans lem styvnade. Allt stod stilla tills han bröt stillheten genom att åter viska hest i mitt öra. ”Det är synd att jag är upptagen“. Vi bör gå tillbaka innan någon annan kommer och letar efter oss.”
Han släppte taget om mitt hår och jag fick anstränga sig för att inte sjunka ihop. ”Men– men–” stammade jag fram. Jag ville inte böna, men Jag kunde inte låta bli.
Han flinade. ”Om du är riktigt snäll kanske jag stannar kvar så vi kan ses.” Jag slöt ögonen och när jag öppnade dem var han borta.
Så snart jag släppte koncentration för bara en sekund så var han där. Minnet av hans kropp så nära. Orden han viskade. . Längre kom jag inte innan någon ryckte tag i mig och tvingade mig att stanna, det var han. Så klart. Och jag hade inte velat att det var någon annan.
”Du tänker väl inte smita? Jag trodde att vi skulle ses.” han röst var hes mot mitt öra, jag rös. Jag hade inte vågat hoppas på att hans erbjudande var på allvar, men jag skulle med glädje ta emot allt som han erbjöd mig.
”Har du någonstans vi kan gå?” frågade jag, han var redan så andfådd att rösten knappt bar honom. Han skrattade hest. ”Vem har sagt att vi måste gå någonstans? Det är gott om plats här, är det inte?” Han smekte min kropp och jag kände hur jag nästan blev illamående när upphetsningen sköljde över mig.
Det var inte så här det skulle hända, tänkte jag. Det här skulle inte hända alls. Det här får inte hända. Jag ville inte, Han kysste ömt min hals. Jag ville inte , tänkte jag igen. ”Jag måste gå”, sa jag.
Han skakade på huvudet. ”Jag tror inte det. Jag tror inte att du behöver gå någonstans.” Han följde mitt öra med sin tunga, jag svalde. ”Jag vill inte” han viska hest ”Inte jag heller, men varför tacka nej till ett riktigt knull när det står mitt framför näsan på en? Och du vet att jag är bra.”
Jag slöt mina ögon, Jag nickade. Jag ville inte ge honom rätt, men jag nickade. Jag kunde inte stå emot. Hur förbannat fel det än var så kunde jag inte stå emot, det här var precis vad jag ville. Jag var oförmögen att stå emot. Fan, jag ville inte stå emot. Jag ville känna hans manliga kropp mot min och– Jag ville känna hans pulserade lem. I min hand. I min mun. Inuti mig.
”Älska mig“ Stönade jag “Älska mig“ Han skrattade hest - “Jag måste gå”.
